Lämna gärna dina kommentarer och funderingar när du har lyssnat.

Ladda hem (högerklicka & spara)

Talare: Rickard Cruz, längd: 31 min, storlek: 21.2 Mb

Prenumerera på undervisning

Dela/spara

Dela/spara

Ett stort tack till Ludvig Levin som fixat videon!

Dela/spara

Trots att vi lever i ett samhälle som präglas av en stor individualism så tror jag att vi alla behöver andra. Ibland tänker vi att gemenskap och relationer är bra ”verktyg” för att uppnå något annat. Exempelvis kan familjen bli ett verktyg för att ge mig trygghet, partnern kan bli ett verktyg för att få njuta av romantiska känslor och vännerna för att få bekräftelse. Allt detta är goda saker men tänk om våra relationer har ett större värde än så!?

I Bibeln beskrivs Gud som gemenskapens och relationernas Gud. Det är sådan Gud är! Bibeln berättar också att Gud är en men ändå tre; Fadern, Sonen och den helige Ande. Redan innan Gud skapade världen levde dessa tre i en evig och fullkomlig gemenskap med varandra. När Gud skapade dig och mig skapade han oss för att leva i nära gemenskap med honom men också nära gemenskap med andra människor. Det är meningen med våra liv.

Ett Jesuscitat:

”Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner.”

Johannes evangelium 15:12-13

När Jesus talar om hur vi ska vara mot andra människor tar han sig själv som exempel. Han gav sitt liv för mänskligheten, helt utan baktankar. Genom att Jesus gav sitt liv på korset kan du och jag få en upprättad relation med Gud och med andra människor. Men Jesus är också vårt stora föredöme. Han utmanar oss att sluta fokusera på oss själva, göra som honom och ge våra liv för andra människor.

Detta verkar vara något helt annat än exempelvis mitt ökande antal ”Facebook-vänner” som jag inte känner så väl, inte har så stora möjligheter att lära känna men kan hålla bra koll på. Bland de tidiga efterföljarna av Jesus tog man till sig hans ord och levde i nära gemenskap och ärliga relationer. Oavsett om man bar på sorg och smärta eller jublande glädje kunde man dela det i gemenskapen. I en sådan gemenskap finns inte utrymme för masker och skådespel. Där behöver man inte låtsas att man är någon annan utan kan vara sig själv fullt ut.

Den gemenskapen har Gud tänkt! Den gemenskapen ska kyrkan leva i! Den gemenskapen har potential att förvandla den här världen!

Vad tänker du om detta? Går det att vara sig själv? Går det att leva för andra?

// Rickard Cruz

Dela/spara